Getmjölkstvål

 
 
Kemi är en fascinerande sak när den sker i praktiken. Tänk om lektionerna på högstadiet innehållit mer experiment av praktisk kunskap. Tänk vad spännande det hade varit, att få se hur luten skapar reaktionen i vattnet, hur det krävs en viss mängd för att det ska hända något överhuvudtaget.  Att den behöver en viss mängd tid för att brinna och göra oljorna till just tvål. en emulsion där allt måste klaffa i mängd, temperatur och tid.
Några tvålar har jag gjort vid det här laget. jag experimenterar fortfarande. Leker med blomblad för att se vad som händer med dem. En massa bruna sörjiga blomblad i handfatet är mindre roligt, men nu har jag i alla fall den kunskapen. En utmaning jag har för året är att lyckas göra tvål av djurfetter, en restprodukt när vi slaktar. Men där är vi inte ännu så hittills är det oljor som får stå för fettet i tvålarna. det skulle ta självförsörjningen av tvål till en helt ny nivå. Har man inga djur så tycker jag att det är bättre än inget att göra en tvål av en olja helst producerad i Sverige, tex rapsolja. Men självklart vill man experimentera, det är även så vi lär oss, eller hur! Så testa vilka fetter du vill, men undvik helst palmoljan.
 
 
 
Första gången jag gjorde getmjölkstvål så gick det käpp rätt åt fanders. den kemiska reaktionen uppstod inte. Tvålen var bara en stor slemmig skål av olja. Troligtvis var mjölken för fet. Jag konsulterade då en vän som är mer van tvålmakerska än vad jag är. Hon berättade att när hon gör mjölktvål så tillsätter hon mjölken allra sist. När själva tvålmassan egentligen är färdig. Nu har jag då äntligen kommit mig för att testa.
 
Tvålen är inte färdig att användas än, den måste ligga och lagras nu i 4-6 veckor minst. Så än får jag hålla mig till tåls. Men det ska bli väldigt intressant att se om jag tycker den skiljer sig från den andra tvålen jag gör.
 
 

I skokartongen får dem nu ligga, för luft och mörker. Väntan är lång!
 
Erica

Planering

 

Vid frukosten började maken och jag diskutera. Jullovet tog slut idag, barnen gjorde sin första dag i skolan. Snön vräker ned därute. Det skulle vara så enkelt att gå ut och göra dem vardagliga sysslorna med djuren. Gå in, sjunka ned i soffan med en stickning och en ljudbok. Fortsätta lite på jullovets semesterlunk. Men vi har inte råd med det!
 När jag skriver råd, så menar jag krasst ur ett ekonomiskt synsätt. Hela poängen är att vi ska få ned våra yttre kostnader och leva mer på "kan själv och vill själv" principen. Vi kan inte vänta till snön är borta för att åstadkomma saker. Hur tråkigt det än låter så måste vi planera och strukturera upp vår tid. Så vi bestämde oss för att ha en jobblunch och det blev även en planeringsfika. Det var riktigt trevligt faktiskt, skulle  rekommendera fler att göra så, vare sig man är självhushållare eller inte. Sitta ned ostört med sin partner och bara prata om allt jobbrelaterat i ens vardag. Med detta så menar jag allt utom ert lönearbete.
 Vi började med att kasta ur oss sånt som vi tidigare pratat om måste fixas, sånt som varit lösryckta meningar förut. Vi gjorde en mindmap. sen bröt vi ned den till punkter där varje sak blev lite mer detaljerad. Tex jordkällaren, den behöver tömmas, städas, tillverka nya hyllor och lådor. Eller våra yngsta barn som vi lovat att renovera deras sovrum. Vi bestämde oss för att försöka ha en köksdag per vecka. När vi veckobakar, tillverkar tvål/hudkräm eller lagar storkok så att det finns mat till stressigare dagar.
 Listan blev väldigt lång, listor blir väl nästan alltid långa. Men det känns skönt att ha gått igenom vad som behöver göras. Nu ska vi bryta ned punkterna på veckobasis. Bestämma oss för att nu kör vi på tex skafferiet som behöver fixas.
 En viktig sak vi pratade om var barnen. Eftersom helgerna har varit så heliga tidigare, då vi båda varit hemma och kunnat hjälpas åt med dem tyngre sysslorna. Då har barnen fått stå tillbaka lite. Nu ska vi planera in mer tid
på deras villkor. Aktiviteter som är enbart för deras skull.  
Så nu kommer vi ha en jobblunch en gång i veckan för att strukturera upp det närmaste arbetet som väntar. Och ja, jag har lagt  in sticktid som en punkt. Skulle nog inte överleva annars!
 
Erica
 

Enkelhet

 
 
 
 
 
Jag tror på enkelhet. Att inte krångla till det för sig, att njuta av en linje. Något att vila ögonen på, som en solnedgång över grantopparna. Ingenting som stör, bara den lugna mörkgröna nyansen som skiftar i ljuset från den sakta sjunkande solen. Åkrar som möter himlens gräns i fjärran. Som en stor trygg bas att stå på. Enkelhet...
 
Enkelhet är något som kommit krypande inpå min bara hud dem senaste åren. Innan fyllde jag min tid med intryck, både visuella, mentala och fysiska. Det skulle hända något hela tiden, vare sig det var utflykter, mat jag åt eller kulturella upplevelser. Alltid en strävan efter vad som skulle hända runt hörnet. Men även dem små sakerna, kakreceptet där smakerna alltid byttes ut, att grytlappar skulle matcha årstiden och dammsugaren som for som en virvelvind genom hemmet. Att aldrig vara nöjd!
 
Man pratar ofta om minnen från sin barndom, farmors köttbullar och mormors bondkakor. Saften kokad från nyplockade vinbär och bara lite socker. Idylliskt, ja kanske! Men varför håller vi dem minnena så kära. Är det för enkelheten... att man då inte hade ett val när det kom till krångliga saker. Man bakade just dem kakorna för att man hade receptet i huvudet, få och enkla ingredienser. Men fantastiskt goda!
 
 
 
 
Nu rensar jag sakta i mitt liv, jag bryter ner beståndsdelar och funderar över vad som är viktigt för mig. Som självhushållare är det många bollar i luften samtidigt. Att underlätta vardagen är att göra den enklare.... och godare. Krångla inte till det, hitta basrecept. Ha det där brödreceptet i bakhuvudet, kasta ihop ett bröd på lite mjöl, vätska och valfri jäst. Orkar du inte hålla det i bakhuvudet, ha en enkel skissbok, ha den nära till hands. Anteckna tvålreceptet, salvan och bondkakorna. Lägg inte tiden på att bläddra i böcker eller googla på nätet. Ha din bas som du står stadigt på. När  sen experiment lustan faller på, googla eller bläddra i böckerna. Men ha alltid din enkelhet i bakfickan.
 
Erica
 

Tidigare inlägg


RSS 2.0